Se även Nord, nörd och nørd.

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

nord

  1. (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: mot Nordpolen
    Synonymer: norr
    Antonymer: syd
    Besläktade ord: nordan, nordlig, norra; Norden
    Sammansättningar: nordost, nordpol, nordväst, nordöst
    Se även: öst, ost, öster; syd, söder; väst, väster

ÖversättningarRedigera

FranskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av nord  Singular Plural
Maskulinum nord nords

nord m

  1. nord, norr
    Sammansättningar: nord-est, nord-ouest, Nord-Coréen
    Besläktade ord: nordique

AdjektivRedigera

Böjningar av nord  Singular Plural
Maskulinum nord nord
Femininum nord nord
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

nord

  1. nordlig