SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av myndighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ myndighet myndigheten myndigheter myndigheterna
Genitiv myndighets myndighetens myndigheters myndigheternas

myndighet

  1. (politik, juridik) statlig eller kommunal organisation med bestämmanderätt; statligt ämbetsverk; offentligt organ som inte är en beslutande politisk församling
    Myndigheterna har beslutat att revidera förslaget.
    Sammansättningar: hamnmyndighet, myndighetsperson, polismyndighet, förvaltningsmyndighet, åklagarmyndighet
    Synonymer: styrelse, verk
  2. det att ge intryck av att ha makt
    Presidenten framträdde med stor myndighet inför publiken.
  3. egenskapen att vara myndig, ställning som juridiskt fullvärdig medborgare
  4. befogenhet att utöva viss makt

ÖversättningarRedigera