Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av medborgare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ medborgare medborgaren, vard. medborgarn medborgare medborgarna
Genitiv medborgares medborgarens, vard. medborgarns medborgares medborgarnas

medborgare

  1. person som är medlem i en stat; person som åtnjuter fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en viss stat
    Etymologi: Belagt i denna betydelse sedan 1746. Jämför dock fornsvenska mædhborgare ("borgare som bor i samma stad").
    Besläktade ord: medborgarskap, medborgerlig
    Sammansättningar: medborgarkontor

Översättningar redigera