Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ödemark  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ödemark ödemarken ödemarker ödemarkerna
Genitiv ödemarks ödemarkens ödemarkers ödemarkernas

ödemark

  1. avlägset område utan bebyggelse
    Efter en lång vandring i ödemarken kom vi fram till en liten sjö.
    Synonymer: obygd, vildmark, tassemark, ödeland
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet.[1] Som fornsvenska ødhemark.

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "ödemark"