krutgubbe

Svenska

Substantiv

Böjningar av krutgubbe	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krutgubbe	krutgubben	krutgubbar	krutgubbarna
Genitiv	krutgubbes	krutgubbens	krutgubbars	krutgubbarnas

krutgubbe u

1. (vardagligt) äldre man som agerar med kraft och energi

   1846 (23 jun): Litteratur. (Aftonbladet):

   Af detta de fordomdags krigarnes högdragna och frånstötande sätt att vara, har sannolikt kommit, att man benämner en ovänlig gammal knarrig man krutgubbe.

   Synonymer: kärngubbe, dundergubbe, stålfarfar

2. (ålderdomligt) gammal krigsman, (eventuellt förbittrad) krigsveteran

Besläktade ord: krutgumma

Se även tesaurus: Ålderdom, Åldring, Avvikelse

Översättningar

äldre man som agerar med kraft och energi

• finska: ruutiukko

gammal krigsman, (eventuellt förbittrad) krigsveteran