Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av gubbe  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gubbe gubben gubbar gubbarna
Genitiv gubbes gubbens gubbars gubbarnas
Not:

I slang förekommer även slangböjningarna gubbs (plural), gubbsen (definitiv plural), till samma slangfamilj som gubbs (oböjlig).

gubbe

  1. (vardagligt, potentiellt nedsättande) äldre man
    Gå rakt fram, mot gubbarna där borta.
    Synonymer: (något ålderdomlig) herre
    Antonymer: gumma
  2. (vardagligt, något ålderdomligt) make, man som man är tillsammans med
    Jag gick till teatern med min gubbe.
    Antonymer: kärring
  3. (vardagligt) kamratlig man, ung som gammal
    Jag och gubbarna drog ner på stranden och chillade hela eftermiddagen.
  4. (brädspel, vardagligt) spelpjäs
    Han är lätt bästa gubben i spelet.
  5. (i sammansättningar) något slags manligt väsen som förekommer i folktron, vilka ursprungligen ha föreställts som gamla män
    Sammansättningar: brunnsgubbe, julgubbe, lussegubbe, lyktgubbe, påskgubbe, strömgubbe, tomtegubbe
    Jämför: vätte, tomte
  6. (måttenheter, slang) gram
    Se även: hägge
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: gubbig
Sammansättningar: brunnsgubbe, flyttgubbe, fyllegubbe, gubbdagis, gubbkeps, gubbröra, gubbsjuk, gubbsjuka, gubbskrälle, gubbstrutt, jordgubbe, krutgubbe, lussegubbe, lyktgubbe, michelingubbe, molngubbe, pepparkaksgubbe, påskgubbe, ryssgubbe, snuskgubbe, snögubbe, sprattelgubbe, streckgubbe, surgubbe, tomtegubbe
Fraser: den gubben går inte, gubben i lådan, gubben i månen

Översättningar

redigera