Se även Herr.

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av herr  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ herr herren, vard. herrn herrar herrarna
Genitiv herrs herrens, vard. herrns herrars herrarnas

herr

  • uttal: härː /ˈhærː/
  1. artighetstitel för en man
    1834: Svenska Fornsånger:
    En samling af Svenska Folk-Visor utgafs af Herrar Geijer och Afzelius, i tre delar, åren 1814 och 1816.
    Varianter: hr (förkortning)
    Besläktade ord: herre
    Sammansättningar: herravdelning, herrtidning
    Se även: fru, mäster

ÖversättningarRedigera

FornnordiskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av herr  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ herʀ herʀinn heraʀ heraʀniʀ
Ackusativ her herinn hera herana
Dativ heri herinum herum herunum
Genitiv hers hersins hera heranna

herr

  1. armé, här