hatt

Svenska

Substantiv

Böjningar av hatt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hatt	hatten	hattar	hattarna
Genitiv	hatts	hattens	hattars	hattarnas

(1) en hatt

hatt

• uttal: 'hat^comm

1. (kläder, huvudbonader) huvudbonad med kulle och brätte, vanligtvis tämligen styv (till skillnad från de mjukare mössorna)

   Hyperonymer: huvudbonad

   Hyponymer: bahytt, barett, camebridge, cowboyhatt, cylinderhatt, damhatt, fedora, filthatt, fiskehatt, fläskpannkaka, foliehatt, gangsterpralin, gubbhatt, guldhatt, halmhatt, herrhatt, homburghatt, häxhatt, klockhatt, plommonstop, porkpiehatt, slokhatt, sjömanshatt, solhatt, stormhatt, tornhatt, trollkarlshatt, tyrolerhatt, yrkeshatt

   Sammansättningar: hattask, hattaffär, hattbrätte, hattkulle, hattnål

   Fraser: en fjäder i hatten

2. överdelen av fruktkroppen av en svamp, innhållande sporer

   Holonymer: fruktkropp

Översättningar

huvudbonad

• bokmål: hatt ^(no)
• danska: hat ^(da) u
• engelska: hat ^(en)
• finska: hattu ^(fi)
• franska: chapeau ^(fr) m
• italienska: cappello ^(it) m
• jiddisch: הוט m (hut)
• lakota: wapȟóštaŋ
• limburgiska: hood ^(li)
• lulesamiska: háhtta
• nederländska: hoed ^(nl)
• polska: kapelusz ^(pl) m
• schlesiska: hut m
• spanska: sombrero ^(es) m
• svensk romani: stardia u
• tyska: Hut ^(de) m

överdelen av en svamp

• bulgariska: гугла ^(bg) f
• engelska: cap ^(en), pileus ^(en)
• finska: lakki ^(fi)
• italienska: cappella ^(it) f
• japanska: かさ ^(ja) (kasa)
• nederländska: hoed ^(nl) m
• polska: kapelusz ^(pl) m
• ryska: шляпка ^(ru) f (šljápka)
• spanska: píleo m, sombrero ^(es) m
• tyska: Hut ^(de) m

Bokmål

Verb

hatt

1. böjningsform av ha

Isländska

Substantiv

hatt

1. böjningsform av hattur

Luxemburgiska

Pronomen

hatt

1. den, det