Se även Gud.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
gud

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av gud  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gud guden gudar gudarna
Genitiv guds gudens gudars gudarnas

gud

  1. (religion) övernaturligt, högre, styrande väsen
    Etymologi: Av fornsvenska guþ, på runsvenska kuþ.[1] Av fornnordiska guð, av urgermanska *gudą, av urindoeuropeiska *ǵʰutós.

SammansättningarRedigera

Besläktade ordRedigera

ÖversättningarRedigera

InterjektionRedigera

gud!

  1. uttrycker förvåning, lättnad eller beundran
    Sammansättningar: herregud

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av gud  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gud guden guder guderne
Genitiv guds gudens guders gudernes

gud u

  1. (religion) gud
    Användning: När ordet används såsom egennamn i monoteistiska religioner, används vanligen versalt G.
    Besläktade ord: gudinde
    Sammansättningar: afgud, gudbarn, gudbenådet, gudbevares, guddatter, guddom, guddommelig, guddommeliggøre, guddommeliggørelse, gudebarn, gudebillede, gudedrik, gudegave, gudehov, gudelig, gudelære, Gudenå, gudesagn, gudeskøn, gudetro, gudfader, gudfar, gudfrygtig, gudgiven, gudhengiven, Gudhjem, gudhjælpemig, gudløs, gudmoder, gudmor, gudsbegreb, gudsbespottelig, gudsbespottelse, gudsbespotter, gudsbevidsthed, gudsbevis, gudsdom, gudsdyrkelse, gudsforgåen, gudsforgående, gudsforgåenhed, gudsforgået, gudsforhold, gudsforladt, gudsfrygt, gudsjammerlig, gudskabt, gudskelov, gudsrige, gudstjeneste, gudstjenestelig, gudstjenstlig, gudsvelsignelse, gudsvelsignet, gudsøn, gudvelbehagelig, halvgud, herregud, vejrgud

KällorRedigera

  1. Svensk ordbok: "gud", läst 2020-12-26