gudom

Svenska

Substantiv

Böjningar av gudom 1.	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gudom	gudomen	gudomar	gudomarna
Genitiv	gudoms	gudomens	gudomars	gudomarnas

Böjningar av gudom 2.	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gudom	gudomen
Genitiv	gudoms	gudomens

gudom

1. (teologi) samlande beteckning för såväl personifierade som ej personifierade högre stående existenser eller väsen inom en religion
2. gudomlig natur

   Varianter: Gudom

Etymologi: Ordet är bildat av gud med suffixet -dom, precis som barndom och egendom, och stavas även guddom på danska och norska, men har på svenska förlorat ett d, vilket gör det svårt att avstava. Återfinns som fornsvenska guþdomber.

Besläktade ord: gud, gudomlig, gudomlighet, gudomsväsen

Sammansättningar: gudomsgnista, gudomskraft, gudomskälla, gudomsmakt, gudomsperson, gudomsväsen

Översättningar

samlande beteckning för såväl personifierade som ej personifierade högre stående existenser eller väsen inom en religion

• bokmål: guddom m
• danska: guddom u
• engelska: deity ^(en)
• grönländska: guutiussuseq
• nynorska: guddom m
• spanska: deidad ^(es) f
• tyska: Gottheit ^(de) f

gudomlig natur

• engelska: godhead ^(en), divinity ^(en)
• italienska: divinità ^(it) f
• spanska: divinidad ^(es) f
• tyska: Göttlichkeit f, Gottheit ^(de) f