Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av förbud  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ förbud förbudet förbud förbuden
Genitiv förbuds förbudets förbuds förbudens

förbud

  1. bestämmelse att något inte tillåts, d.v.s. inte får ske eller göras
    Vi har ett fullständigt förbud mot rökning.
    Det är absolut förbud mot gångtrafik och trafik med långsamtgående fordon på motorvägar.
    Användning: Ej att förväxlas med förebud.
    Antonymer: påbud
    Besläktade ord: förbjuda, förbuda, förbudism, förbudistisk
    Sammansättningar: badförbud, eldningsförbud, förbudsskylt, körförbud, omkörningsförbud, parkeringsförbud, rökförbud, tillträdesförbud, yppandeförbud

Översättningar redigera