Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av buk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ buk buken bukar bukarna
Genitiv buks bukens bukars bukarnas

buk

  1. (anatomi) en kroppsdel: hos människan framsidan av bålen nedanför bröstet, i vardagligt tal ungefär detsamma som magen[1]
    Synonymer: abdomen, mage, underliv
    Etymologi: Av fornsvenska buker; troligen besläktat med buga och böja.[2] Från urgermanska *bukaz. Av den västgermanska formen *buh- kommer tyska Bauch och nederländska buik med samma betydelse, engelska bucket, "hink", franska (och därav engelska) trebuchet, "blida (belägringsvapen)". Från urindoeuropeiska *bhou-, av roten *bheu-, "växa", "svälla".[3][4]
    Sammansättningar: bukfena, bukfylla, bukgjord, bukhåla, buksmärta, buktalare, isterbuk, svängningsbuk, vassbuk
  2. utböjning, i synnerhet i fråga om segel
  3. det område där en stående våg har som störst amplitud
    Antonymer: nod

Översättningar redigera

Danska redigera

Substantiv redigera

buk

  1. bock; djur

Miskito redigera

Substantiv redigera

buk

  1. bok, större mängd text

Nederländska redigera

Verb redigera

buk

  1. böjningsform av bukken

Polska redigera

Substantiv redigera

buk m

  1. (träd) bok; ett lövträd

Tjeckiska redigera

Substantiv redigera

buk m

  1. (träd) bok; ett lövträd
    Besläktade ord: bukový

Tok pisin redigera

Substantiv redigera

buk

  1. bok
    Etymologi: Av engelska book (”bok”).

Tyska redigera

Verb redigera

buk

  1. böjningsform av backen

Volapük redigera

Substantiv redigera

buk

  1. bok

Källor redigera

  1. Svenska Akademiens ordbok: "buk"
  2. Nationalencyklopedins ordbok, internetupplagan: "buk", läst 2009-04-09.
  3. Online Etymology Dictionary: "bucket", läst 2009-04-09
  4. Online Etymology Dictionary: "trebuchet", läst 2009-04-09