bogey

Svenska

Substantiv

Böjningar av bogey	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bogey	bogeyn
Genitiv	bogeys	bogeyns

bogey

1. (golf) resultat på ett hål ett slag mer än hålets par

   Etymologi: Av engelska bogey.

   Kohyponymer: trippelbogey, dubbelbogey, par, birdie, eagle, albatross, hole-in-one, hio, spik (endast inom ban-/minigolf)

   Jämför: boggi, boggie, boogie-woogie, båge

Engelska

Substantiv

bogey

• uttal: (brittisk engelska) ˈbəʊɡi, (amerikansk engelska) ˈboʊɡi

1. (litteratur) buse, djävul, monster, spöke, troll; figur som man skrämmer små barn med

   Synonymer: bogeyman

2. (golf) bogey

   Etymologi: Troligen från bogey man (namn på ett slags monster), kanske närmast som förekommande i sången "Hush, Hush, Hush, Here Comes the Bogey Man". En major Wellman har tillskrivits myntandet av termen (kring 1890).

3. (slang) oidentifierad luftfarkost

   Etymologi: Belagt sedan andra världskriget. Förmodligen samma ursprung som betydelsen "spöke".