fisker

Bokmål

Substantiv

fisker m

1. fiskare

Danska

Substantiv

fisker u

1. fiskare

Verb

fisker

1. böjningsform av fiske

Fornsvenska

Substantiv

Böjningar av fisker	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fisker	fiskrin	fiskar	fiskanir, fiskani
Ackusativ	fisk	fiskin	fiska	fiskana
Dativ	fiski	fiskinum	fiskum	fiskumin
Genitiv	fisks	fisksins	fiska	fiskanna

fisker m

1. fisk

Källor

• Gösta Bergman, Kortfattad svensk språkhistoria, 4:e upplagan 1980, sidan 47. ISBN 91-518-0644-4
• Arne Bengtsson, Vårt språks liv och historia, 2:a upplagan 1963, sidan 11.

Frisiska

Substantiv

Böjningar av fisker	Singular	Plural
utrum
Nominativ	fisker	fiskers

fisker u

• uttal: ˈfɪskr

1. fiskare

   Besläktade ord: fiskerij, fiskje

   Sammansättningar: breafisker, fiskersboat, fiskersfloat, fiskerslatyn, fiskersman, fiskersnet, fiskersskip