fon

Se även fön, fön., -fon och föhn.

Svenska

Substantiv

Böjningar av fon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fon	fonen	foner	fonerna
Genitiv	fons	fonens	foners	fonernas

fon

1. enskilt språkljud

   Besläktade ord: fonem, fonetik, fonologi, allofon, homofon

2. enhet för ljudstyrka

Etymologi: Av grekiska φωνή (phōnḗ, ”ljud”).

Homofoner: fån

Översättningar

enskilt språkljud

• tyska: Phon ^(de) n

enhet för ljudstyrka

• tyska: Phon ^(de) n

Italienska

Substantiv

fon

1. hårtork