två röda äpplen

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av äpple  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ äpple äpplet äpplen äpplena
Genitiv äpples äpplets äpplens äpplenas
Som förled i sammansättningar används äppel- eller äpple-.

äpple

  1. frukt med fast kött och tunt skal från någon art inom släktet aplar (Malus), vanligtvis från arten apel (Malus domestica)
    Etymologi: Belagt i svenska språket från Västgötalagen ca år 1300 såsom fornsvenska æple, av fornnordiska epli, av urgermanska *ap(a)laz (jämför engelska apple, nederländska appel, tyska Apfel (fornhögtyska apful)), från urindoeuropeiska *ab(e)l, "äpple" (jämför galliska avallo, forniriska ubull, litauiska obuolys, fornkyrkoslaviska jabloko, varav bland annat ryska яблоко).[1]
    Grammatik: Vid sammansättningar används i större delen av Sverige oftast äppel- som förled, medan det i södra Sverige är vanligt med äpple-. Båda varianterna är accepterade.
    Besläktade ord: apel
    Sammansättningar: adamsäpple, bordsäpple, granatäpple, hushållsäpple, jordäpple, köksäpple, matäpple, mosäpple, sommaräpple, vinteräpple, äppelblom, äppelcider / äpplecider, äppeljuice / äpplejuice, äppelcider / äpplecider, äppelcidervinäger, äppelkaka / äpplekaka, äppelkart / äpplekart, äppelkindad, äppelknyckarbyxor / äppleknyckarbyxor, äppelkäck, äppelkärna / äpplekärna, äppellikör, äppelmos / äpplemos, äppelpallare, äppelpräktig, äppelskorv / äppleskorv, äppelskrabba, äppelskrott / äppleskrott, äppelskrutt, äppelträd / äppleträd, äppelsaft / äpplesaft, äppelskörd / äppleskörd, äppelsyra / äpplesyra, äppelvecklare, äppelvin, ätäpple
    Fraser: äpplet faller inte långt från trädet / äpplet faller inte långt från päronträdet (om barn som efterliknar sina föräldrar), bita i det sura äpplet

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Online Etymology Dictionary: "apple", läst 2006-01-08