Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av vilja  Aktiv
Infinitiv vilja
Presens vill
Preteritum ville
Supinum velat
Imperativ (vill)
Particip
Presens
Perfekt

vilja

  1. (modalt hjälpverb) ämna, önska, åstunda; känna starkt för att något visst ska ske
    Jag vill spela fotboll.
    Jag har alltid velat bli rik!
  2. (modalt hjälpverb) känna sig berättigad att
    Jag vill påstå att jag faktiskt klarar av att möta honom och ha en chans att vinna.
    Vanliga konstruktioner: vill påstå, vill tro, vill minnas
  3. (reflexivt: vilja sig) fungera, lyckas, gå väl
    Jag planterade en ny sorts potatis i fjol, men den ville sig inte.
 
Etymologi: Av fornsvenska vilia, urgermanska *wiljan (också engelska will; även i avljudsförhållande till välja och tyska wollen), av urindoeuropeiska *wel-, ”vilja, välja”, varav även latin velle (varav bl.a. franska vouloir, italienska volere) och voluptas, ”vällust” (varav engelska voluptuous).[1]
Besläktade ord: bevilja
Fraser: det vill säga

Översättningar redigera

Substantiv redigera

Böjningar av vilja  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vilja viljan viljor viljorna
Genitiv viljas viljans viljors viljornas

vilja

  1. (uttalad eller outtalad) inre strävan att något skall uppnås
    Etymologi: Fornsvenska vili, urgermanska *wiljan- (även engelska will, tyska Wille), från verbroten.[2]
    Varianter: vilje
    Besläktade ord: villig, villighet
    Jämför: ambition, ansträngning, avsikt, begär, benägenhet, böjelse, dröm, energi, föresats, godtycke, gottfinnande, karaktär, lust, målmedvetenhet, målsättning, uppsåt, viljeakt, viljeansats, åstundan, önskan
    Sammansättningar: allmänvilja, arbetsvilja, betalningsvilja, egenvilja, folkvilja, formvilja, fredsvilja, frihetsvilja, förhandlingsvilja, försvarsvilja, förändringsvilja, illvilja, investeringsvilja, järnvilja, kampvilja, kompromissvilja, livsvilja, löpvilja, motståndsvilja, motvilja, offervilja, ovilja, protestvilja, reformvilja, röstvilja, samarbetsvilja, segervilja, skaparvilja, sparvilja, stilvilja, stridsvilja, stålvilja, träningsvilja, viljeakt, anspänning, viljeansträngning, viljebetingad, viljebetonad, viljebetoning, viljefast, viljefasthet, viljefrihet, viljeförklaring, viljeförlamning, viljehandling, viljeinriktning, viljekraft, viljeliv, viljelättja, viljelös, viljelöshet, viljemoral, viljemänniska, viljenatur, viljeriktning, viljeslapp, viljeslapphet, viljestark, viljestyrd, viljestyrka, viljesvag, viljesvaghet, viljeträning, viljeyttring, vinnarvilja, välvilja
Fraser: fri vilja, få sin vilja fram, göra någon till viljes, med vilje, sista vilja

Översättningar redigera

Finska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av vilja  Singular Plural   Singular Plural
Grammatiskt
Nominativ vilja viljat Ackusativ 1 vilja viljat
Ackusativ 2 viljan viljat
Genitiv viljan viljojen, (viljain) Partitiv viljaa viljoja
Lokativ (intern) Lokativ (extern)
Inessiv viljassa viljoissa Adessiv viljalla viljoilla
Elativ viljasta viljoista Ablativ viljalta viljoilta
Illativ viljaan viljoihin Allativ viljalle viljoille
Essiv Marginell
Essiv viljana viljoina Instruktiv viljoin
Exessiv viljanta viljointa Abessiv viljatta viljoitta
Translativ viljaksi viljoiksi Komitativ (viljoineen)?

vilja

  1. spannmål

Isländska redigera

Verb redigera

vilja

  1. vilja

Källor redigera

  1. Svensk etymologisk ordbok: "vilja", läst 2009-05-07
  2. Svensk etymologisk ordbok: "vilja", läst 2009-05-07