Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av gottfinnande  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ gottfinnande gottfinnandet
Genitiv gottfinnandes gottfinnandets

gottfinnande n

  1. godtycke, behag, smak, tycke, (egen fri) vilja, önskan
    Uppfinnaren äger att efter gottfinnande förfoga över nämnda summa.
    Wallenstein lät sina soldater härja och plundra efter gottfinnande.
    Bönbokens innehåll och uppställning har hittills varit överlämnad åt enskilda psalmboksutgivares gottfinnande.
    Se även tesaurus: Frihet, Val, Vilja, Omdöme, Särskiljande

Översättningar

redigera