Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av uppbära  Aktiv Passiv
Infinitiv uppbära uppbäras
Presens uppbär uppbärs (uppbäres)
Preteritum uppbar uppbars
Supinum uppburit uppburits
Imperativ uppbär
Particip
Presens uppbärande, uppbärandes
Perfekt uppburen

uppbära

  1. bära upp, hålla uppe
    De yttre sprången betäcks med likartade spetsbågar; anslagen uppbär en skarpkantig rundbåge.
    Karyatider och Atlanter, människoformade pelare och konsoller, som ha att uppbära större eller mindre arkitektoniska eller andra bördor, bör icke anbringas under tyngder, som syns svårare än deras muskler kunna uppbära.
    Se även tesaurus: Lyftning, Stöd, Kraftmedel
  2. inhämta, hämta in, insamla, samla in (t.ex. skatt), motta, ta emot (t.ex. lön)
    Sterbhusnotarien har att uppbära och redovisa staden tillkommande bouppteekningsprovision.
    Att uppbära lön, det är ju detsamma som att erkänna sig arbeta och göra nytta åt andra och inte duga till annat, och det går inte för sig i fina världen.
    Av Herrar Schuts & C:o har jag denna dag uppburit full lön för mars månad år 1910, kronor etthundrafemtio (150), som härmed kvitteras.
    Se även tesaurus: Inkomst, Besittningstagande, Mottagande, Förvärv, Samling