upp

Se även Upp.

Svenska

Adverb

upp

1. (dynamiskt) till en högre position; mot ett högre plan eller en högre nivå

   Jag kastade upp tre bollar men lyckades att fånga igen bara en, de övriga två föll ner på marken.

   Antonymer: ned, ner

   Besläktade ord: uppe (statiskt)

Sammansättningar

• uppefter
• uppför
• uppifrån
• upptill
• uppåt
• uppför, upp för
• uppochnervänd

Översättningar

Översättningar

• bokmål: opp ^(no)
• engelska: up ^(en)
• finska: ylös ^(fi)
• lågtyska: op ^(nds)
• nynorska: opp
• svensk romani: appre, uppre
• tyska: auf ^(de), hinauf ^(de)

Verbpartikel

upp

1. från liggande till stående läge

   Hon satte sig upp.

   Klockan är åtta, dags att kliva upp

2. från slutet till öppet läge

   Dansösen rev upp hela kjolen på en spik.

3. allmänt perfektiverande verbpartikel - i denna användning ibland utbytbart mot ned eller ner

   Vi delade upp päronen mellan oss

   Vem skall ringa upp honom?

   Jag har skrivit upp det i anteckningsblocket. (även: skrivit ned eller skrivit ner ned samma betydelse)

Sammansättningar: (fasta partikelverb) uppdatera, uppfatta, uppsnappa

Fraser: (lösa partikelverb) göra upp, slå upp

Varianter: opp (vardagligt i vissa dialekter)

Bottniska

Adverb

upp

• uttal: /ʊpʰː/ (Hössjö, Umeå, Skellefteå); /ʉpʰː/ (Luleå); /ɒʊpː/ (Kalix)

1. upp

   Ér e na’nn sum ska itas upp?

   Är det någon som ska ätas upp? (sa karln, då hunden skall)

   Etymologi: Av fornnordiska upp.

   Sammansättningar: uppá, uppett’, uppfyr, uppgjerð, uppí, uppligu, uppnið, uppniðá

   Fraser: bira upp, gjera upp, ýr’ upp

Adjektiv

upp

1. öppen

Isländska

Adverb

upp

1. upp

   Besläktade ord: uppi