tjuva

Svenska

Verb

Böjningar av tjuva	Aktiv	Passiv
Infinitiv	tjuva	tjuvas
Presens	tjuvar	tjuvas
Preteritum	tjuvade	tjuvades
Supinum	tjuvat	tjuvats
Imperativ	tjuva	–
Particip
Presens	tjuvande, tjuvandes
Perfekt	tjuvad

tjuva

1. (vardagligt) stjäla; begå stöld

   Besläktade ord: tjuv, tjuveri

2. (vardagligt, föråldrat) tjuvstarta

Etymologi: Belagt i betydelsen "stjäla" från 1910.

Användning: Ordet tjuva uppfattas liksom tjuv ofta som vardagligt eller barnspråkligt.

Översättningar

stjäla

• tyska: klauen ^(de)

tjuvstarta