tätort

Svenska

Substantiv

Böjningar av tätort	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tätort	tätorten	tätorter	tätorterna
Genitiv	tätorts	tätortens	tätorters	tätorternas

tätort

1. (geografi) (avgränsat) tätbebyggt område, per nordisk definition med åtminstone 200 invånare och max 200 meter långt avstånd mellan två byggnader (utom i Norge där max 50 meter gäller); är avståndet mellan två bebyggelser längre än 200 (eller i Norge 50) meter så anses de i regel ej ingå i en och samma tätort

   Jämför: by, stad, storstad, småort, småstad

   Nordens folkrikaste tätort är Stockholm, med omkring en och en halv miljon invånare.

Översättningar

avgränsat tätbebyggt område

• bokmål: tettsted ^(no) n
• danska: byområde
• engelska: locality ^(en), urban area pl
• finska: taajama ^(fi)
• franska: zone urbaine f
• georgiska: ურბანული ზონა
• nynorska: tettstad m
• spanska: área urbana
• tyska: geschlossene Ortschaft f