stör

Se även stór, stor och stør.

Svenska

Substantiv

Böjningar av stör	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stör	stören	störar	störarna
Genitiv	störs	störens	störars	störarnas

en hässja gjord av stående störar och däremellan liggande slanor

stör

1. trästång som används istället för sågat virke för gärdsgårdar, hässjor eller liknande

   Synonymer: stake, stång

   Sammansättningar: järnstör

   Fraser: hank och stör

2. fisk av släkten Acipenser (störar), i synnerhet arten Acipenser sturio (vanlig stör)

Etymologi: Från fornsvenskans stør av forngutniska staur, av germanska *staura-, av grekiska σταυρός (stauros) (”påle”, ”stake”) varav även latinets restaurare (varav franska restaurer se restaurang) även besläktat med sanskrit sthavirá (”grov”, ”stor”) och sthavará (”stående”, ”fast”) i avljudsförhållande till fornhögtyska stiura (”stav”, ”roder”) (se även styre, styra) och germanska *stūra- (”styv” och ”stor”) (se även stura, Sture, stursk, stor, stöd och stör (2)), från roten *sta- (se även stå och latin sto).

Besläktade ord: restaurang, restaurera, styre

Översättningar

trästång

• bokmål: staur ^(no) m
• engelska: stick ^(en), pole ^(en)
• polska: drąg ^(pl) m, tyczka ^(pl) f, palik ^(pl) m, żerdź ^(pl) f
• portugisiska: vara ^(pt) f, pau ^(pt) m
• tyska: Pfahl ^(de) m, Holzstange ^(de) f

fiskart Acipenser sturio

• bokmål: stør m
• engelska: sturgeon ^(en)
• finska: sampi ^(fi)
• franska: esturgeon ^(fr) m
• polska: jesiotr ^(pl) m
• portugisiska: esturjão ^(pt) m
• ryska: осётр ^(ru) m
• turkiska: mersin balığı ^(tr)
• tyska: Stör ^(de) m

Verb

stör

1. böjningsform av störa