stura

Svenska

Verb

Böjningar av stura	Aktiv	Passiv
Infinitiv	stura	sturas
Presens	sturar	sturas
Preteritum	sturade	sturades
Supinum	sturat	sturats
Imperativ	stura	–
Particip
Presens	sturande, sturandes
Perfekt	(sturad)?

stura

1. (dialektalt) tjura, vara trumpen eller sorgmodig

   Besläktade ord: sturig

   Etymologi: Av samma rot som stursk och stör, ursprungligen i bemärkelsen "vara styv".