Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av sparka 1-4. Aktiv Passiv
Infinitiv sparka sparkas
Presens sparkar sparkas
Preteritum sparkade sparkades
Supinum sparkat sparkats
Imperativ sparka
Particip
Presens sparkande, sparkandes
Perfekt sparkad

sparka

  1. (transitivt) slå/stöta till med fot
    Hon sparkade mig i magen - jag kan knappt andas!
    Kubanen Ángel Matos sparkade den svenske taekwondodomaren i ansiktet då han blev diskvalificerad.
  2. (intransitivt, överfört från #1) röra foten/fötterna i luften
    Eva sparkade av sig tofflorna vid sjön, och började att sparka och plaska med fötterna i vattnet.
    2018: Billy badar, Margareta Nordqvist:
    Billy kliver ut i vattnet. Han sparkar så att det stänker. Billy badar!
  3. (slang, transitivt) avskeda/säga upp
    Han blev sparkad från jobbet igår.
    Jämför: avkoppla, avpollettera, avsätta, entlediga, focka, fota, friställa, få gå (intransitivt), ge avsked, ge foten, ge kicken, ge (någon) silkessnöret, ge respass, ge sparken, kicka, koppla av, peta, skilja från tjänsten, störta
    Se även: mönstra av, säga upp sig
  4. åka sparkstötting
 
Besläktade ord: spark, spjärna
Fraser: sparka på den som redan ligger, sparka bakut

Översättningar redigera

Bokmål redigera

Substantiv redigera

sparka

  1. böjningsform av spark
    Varianter: sparkene

Verb redigera

sparka

  1. böjningsform av sparke
    Varianter: sparket

Isländska redigera

Verb redigera

sparka

  1. slå med fot eller röra fot på liknande sätt
  2. avskeda

Nynorska redigera

Substantiv redigera

sparka

  1. böjningsform av spark

Verb redigera

sparka

  1. slå med fot eller röra fot på liknande sätt
  2. avskeda
 
Varianter: sparke