SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av rigg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rigg riggen riggar riggarna
Genitiv riggs riggens riggars riggarnas

rigg

  1. (sjöfart) master och med dem sammanhängande arrangemang såsom vant och stag på ett skepp eller annan farkost med segel
    Riggen blev illa åtgången av stormen.
    Fartyget var ursprungligen riggat som bark, men riggades om till barkentin.
    Numera används riggen främst för lanternor och flaggor.
    Synonymer: tackel, tacklage, tackling
  2. (talspråk, överfört) klädsel
  3. torn avsett för borrning efter olja eller naturgas; se oljerigg
  4. (orsamål) rygg

ÖversättningarRedigera