tackel

Svenska

Substantiv

Böjningar av tackel	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tackel	tacklet
Genitiv	tackels	tacklets

tackel

1. (sjöfart) master och med dem sammanhängande arrangemang såsom vant och stag på ett skepp eller annan farkost med segel

   Synonymer: rigg, tacklage, tackling

Översättningar

master och med dem sammanhängande arrangemang såsom vant och stag på ett skepp eller annan farkost med segel

• finska: takila ^(fi), riki ^(fi)