Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av skepp  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skepp skeppet skepp skeppen
Genitiv skepps skeppets skepps skeppens

skepp

  1. (sjöfart, fordon) större fartyg (enligt svensk definition över 24 meter)
    Sju sjösjuka sjömän i ett sjunkande skepp.
    Synonymer: skuta (vardagligt)
    Besläktade ord: skeppa, skeppare
    Sammansättningar: cigarrskepp, citadellskepp, depåskepp, drakskepp, flaggskepp, flaskskepp, fraktskepp, kommendörskepp, konvojskepp, luftskepp, långskepp, piratskepp, regalskepp, rymdskepp, sagoskepp, sjörövarskepp, skeppsbrott, skeppsfart, skeppsgosse, skeppslast, skeppsredare, skeppsvrak, slagskepp, spökskepp, vikingaskepp
  2. (sjöfart, förled) enskild del av ett fartyg
    Sammansättningar: akterskepp, förskepp, midskepp, ändskepp
  3. (arkitektur) endera av de delarna som uppstår när en byggnad delas längs längdaxeln med t.ex. kolonner eller pelare
    Synonymer: nav
    Sammansättningar: enskeppig, mittskepp, sidoskepp, tvärskepp, tvåskeppig, treskeppig
  4. (butik) mindre typ av hylla, cirka 1-2 meter hög, för exponering av varor, ofta placerad i en bredare gång eller vid ett torg
    Synonymer: gondol
 
Etymologi: Av fornsvenska skip. Från urgermanska *skipa-, varifrån också fornhögtyska skif eller skef kommer (varav tyska Schiff), samt fornengelska scip (engelska ship), forndanska skip (danska skib), gotiska 𐍃𐌺𐌹𐍀 (skip).

Översättningar

redigera