Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av orka  Aktiv
Infinitiv orka
Presens orkar
Preteritum orkade
Supinum orkat
Imperativ orka
Particip
Presens orkande, orkandes
Perfekt

orka

  1. (modalt hjälpverb) kunna förmå sig att göra någonting; ha krafter till något; ha energi nog att
    Pistolkulan orkade inte tränga genom den tjocka trädörren.
    Synonymer: palla, gitta, gita, idas, mäkta, tya (småländska, skånska), wörka (orsamål), hvurk’, ídas (botniamål)
    Etymologi: Av fornsvenska orka. Besläktat med verk och yrke och har släktingar i andra urindoeuropeiska språk.
    Besläktade ord: ork

Översättningar redigera

Interjektion redigera

orka

  1. (vardagligt) att inte ha ork eller kraft nog
    -Kan du inte ta ut soporna nu?
    -Orka!
    Synonymer: palla

Färöiska redigera

Substantiv redigera

orka f

  1. kraft, energi, ork
    Sammansättningar: vatnorka, vindorka

Verb redigera

orka

  1. orka

Isländska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av orka  Oräknbart
femininum Obestämd Bestämd
Nominativ orka orkan
Ackusativ orku orkuna
Dativ orku orkunni
Genitiv orku orkunnar

orka f

  1. kraft, energi, ork

Verb redigera

orka

  1. orka

Nederländska redigera

Substantiv redigera

orka m

  1. späckhuggare

Polska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av orka 
femininum Singular Plural
Nominativ orka orki
Genitiv orki orek
Dativ orce orkom
Ackusativ orkę orki
Instrumentalis orką orkami
Lokativ orce orkach
Vokativ orko orki

orka f

  1. späckhuggare