Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av munfisk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ munfisk munfisken munfiskar munfiskarna
Genitiv munfisks munfiskens munfiskars munfiskarnas

munfisk u

  1. (ålderdomligt) slagmunnen
    Jag gav mjölnarn en munfisk för att han drivit med mig.
    Ifall det inte varit skamligt att slå en kvinna, skulle han ha givit gumman en munfisk, det hade inte varit mer än rätt, det heller.
    Med munfiskar och prygel lär sig soldaten att lyda.
    Jämför: örfil
    Se även tesaurus: Bestraffning, Missaktning, Ljudstöt, Skakning, Pådrivning, Våldsamhet

Översättningar

redigera