Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av mens 1 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ mens mensen
Genitiv mens mensens

mens

  • uttal: mens (betydelse: 1), meːns (betydelse: 2)
  1. (biologi, vardagligt) kortform av menstruation
    Sammansättningar: menscykel, menskonst, menskopp, mensskydd, mensvärk
    Användning: Användningen är utbredd, men i formellare sammanhang används oftast inte kortformen.
  2. böjningsform av men

Översättningar redigera

Konjunktion redigera

mens

  1. (vardagligt, talspråk) kortform av medan
    Dom får hela kakan mens vi får sitta här med lite småsmulor.
    Användning: Användning av mens i skrift brukar undvikas om det inte är för att ge ett talspråkligt intryck. Det används mest i vardagligt tal.
    Varianter: medans

Bokmål redigera

Konjunktion redigera

mens

  1. medan

Danska redigera

Konjunktion redigera

mens

  1. medan
    Synonymer: imens

Substantiv redigera

mens

  1. böjningsform av men

Franska redigera

Verb redigera

mens

  1. böjningsform av mentir

Latin redigera

Substantiv redigera

mens

  1. själ, ande

Nederländska redigera

Substantiv redigera

mens

  1. människa