mar

Se även mår, már, Már, măr, mar- och -mar.

Tvärspråkligt

Kod

mar

mar

1. (ISO 639-2) kod för språket marathi
2. (ISO 639-3) kod för språket marathi

Svenska

Substantiv

Böjningar av mar	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mar	maren	marar	mararna
Genitiv	mars	marens	marars	mararnas

mar

1. (dialektalt) gyttjig och grund havsvik; göl

   Etymologi: Av fornnordiska marr (”hav”), av urgermanska *mari, av urindoeuropeiska *móri. Besläktat med tyska Meer, latinska mare, kymriska môr och polska morze. Besläktat med bland annat marin, morsk och moras.

   Användning: Ordet återfinns främst som förled, och betyder då hav- eller vatten-, se vidare mar-.

Förkortning

mar

1. förkortning för mars

   Se även: jan, feb, apr, maj, jun, jul, aug, sep, okt, nov, dec

Engelska

Substantiv

Böjningar av mar	Singular	Plural
Nominativ	mar	mars
Genitiv	mar's	mars'

mar

1. (dialektalt) liten sjö

   Besläktade ord: mere

Verb

Böjningar av mar	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	mar	mars	mar
Preteritum	◀	marred	▶
Perfektparticip	◀	marred	▶
Presensparticip	◀	marring, vard. marrin'	▶

mar

1. skada, fördärva, nersvärta

Frisiska

Substantiv

mar

• uttal: /mar/

1. sjö

Konjunktion

mar

• uttal: /mar/

1. men

Katalanska

Substantiv

mar m eller f

1. hav

Kurdiska

Substantiv

mar m

1. orm

   Sammansättningar: karemar, koremar, marmasî

2. äktenskap

Portugisiska

Substantiv

Böjningar av mar	Singular	Plural
Maskulinum	mar	mares

mar m

1. hav

Spanska

Substantiv

Böjningar av mar	Singular	Plural
Maskulinum	mar	mares

Böjningar av mar	Singular	Plural
Femininum	mar	mares

mar m eller f

1. hav
2. grund havsvik