SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av sjö  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sjö sjön sjöar sjöarna
Genitiv sjös sjöns sjöars sjöarnas

sjö u

  1. större ansamling av vatten omringat av land
    Synonymer: insjö, (dialektalt) träsk
  2. (ålderdomligt) hav
 
Hyperonymer: vatten
Etymologi: Av fornsvenska sior, siø.
Sammansättningar: brunvattensjö, insjö, klarvattensjö, Nordsjön, sjöbotten, sjöbris, sjöfart, sjöfågel, sjögräs, sjöhäst, sjöjungfru, sjökrig, sjöko, sjölejon, sjöman, sjömil, sjönära, sjönöd, sjöodjur, sjöorre, sjöstjärna, sjöräddning, sjösätta, sjösättning, sjötunga, sjöutlopp, sjöväg, slättsjö, Östersjön
Fraser: till sjöss

ÖversättningarRedigera

BottniskaRedigera

SubstantivRedigera

sjö m

  • uttal: /ʂʲǿː/ (Umeå); /síː/ (Kalix)
  1. sjö
    Han gjol rätt ä brakakast då bå hästa å lasse for ti sjönom.
    Han hade verkligen otur, då både hästarna och lasset for i sjön.
    Han föll i sjönom, men kava säg dill lands.
    Han föll i sjön, men plaskade sig till lands.
    Etymologi: Av fornnordiska sjór.
    Sammansättningar: havsjö, innsjö, sjöblom, sjömus
    Besläktade ord: sjögut

IsländskaRedigera

RäkneordRedigera

sjö

  1. grundtalet sju
 
Etymologi: Av fornnordiska sjau, av urgermanska *seƀun, av urindoeuropeiska *septḿ̥
Se även: sjöundi