SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av mås  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mås måsen måsar måsarna
Genitiv mås måsens måsars måsarnas

mås

  1. individ inom familjen måsar och trutar, som är mindre och har mindre krafrig näbb
    Sammansättningar: dvärgmås, fiskmås, ismås, måsfjäder, måsfågel, måsunge, måsvinge, måsägg, präriemås, rosenmås, skrattmås, trädmås, tärnmås
    Se även: trut

ÖversättningarRedigera

VerbRedigera

mås

  1. böjningsform av

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av mås  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mås måsen måse måsene
Genitiv måss måsens måses måsenes

mås

  1. (vardagligt) rumpa, häck
    Etymologi: Av lågtyska mas, mars, en sammandragning av "im ars" ("i rumpan").