landstiga

Svenska

Verb

Böjningar av landstiga	Aktiv
Infinitiv	landstiga
Presens	landstiger
Preteritum	landsteg
Supinum	landstigit
Imperativ	landstig
Particip
Presens	landstigande, landstigandes
Perfekt	landstigen

landstiga

1. (sjöfart, militärt) stiga i land, lämna ett fartyg för fasta marken

   Och när ni landstiger på den främmande jorden och liksom Gustaf Adolfs soldater uppstämmer er stridsbön, den herrliga ”Hör oss Svea”, så är jag viss att den bönen ska bli hörd.

   Han ändrade kursen till sydlig, för att söka sig en till bosättning lämplig plats, och landsteg slutligen på en ö, som han kallade Eriksö.

   Det var på nordkusten och omkring en halv mil från det ställe, där de skeppsbrutna landstigit, som ingenjören försvunnit.

   Besläktade ord: landstigning

   Jämför: landgång

   Se även tesaurus: Ankomst, Närmande

Översättningar

stiga i land, lämna ett fartyg för fasta marken

• tyska: an Land gehen