kraftkarl

Svenska

Substantiv

Böjningar av kraftkarl	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kraftkarl	kraftkarlen, kraftkarln1	kraftkarlar	kraftkarlarna
Genitiv	kraftkarls	kraftkarlens, kraftkarlns1	kraftkarlars	kraftkarlarnas
Not: talspråkliga former

kraftkarl u

1. man med mycket kraft; stark karl

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1898.

   Jämför: dunderkarl, karlakarl, hunk

Översättningar

man med mycket kraft

• spanska: sansón m
• tyska: Kraftprotz m