Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hunk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hunk hunken hunkar hunkarna
Genitiv hunks hunkens hunkars hunkarnas

hunk u

  1. (slang) attraktiv (manlig) mansperson; praktkarl
    2012 (28 maj): Elle väljer David Beckham som omslagsmodell (Aftonbladet):
    Dessutom bjuder hunken på några lättklädda bilder iklädd endast blöta jeans till alla kvinnors förtjusning.
    Synonymer: adonis, hingst, praktkarl
    Etymologi: Av engelska hunk.
    Besläktade ord: hunkig