Se även Kollektiv.

Wikipedia har en artikel om:
kollektiv

Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av kollektiv  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum kollektiv
Neutrum kollektivt
Bestämd
singular
Maskulinum kollektive
Alla kollektiva
Plural kollektiva
  Predikativt
Singular Utrum kollektiv
Neutrum kollektivt
Plural kollektiva
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning kollektivt

kollektiv

  1. som gäller en grupp människor; gemensam
    Etymologi: Av latinska collectivus (”samlad”).[1]
    Jämför: grupp-, samlings-
    Sammansättningar: kollektivanställd, kollektivavtal, kollektivhus, kollektivtrafik, kollektivkörfält
    Fraser: (konkreta) kollektiv bestraffning, kollektiv försäkring

Översättningar

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av kollektiv (grupp personer) Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kollektiv kollektivet kollektiv kollektiven
Genitiv kollektivs kollektivets kollektivs kollektivens
Böjningar av kollektiv (slags substantiv) Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kollektiv kollektivet kollektiver kollektiverna
Genitiv kollektivs kollektivets kollektivers kollektivernas

kollektiv

  1. (sociologi) en större grupp människor med gemensamma intressen
  2. kort för bostadskollektiv; en grupp människor som inte är släkt som delar bostad
  3. (lingvistik) substantiv som i singular form betecknar ett flertal, till exempel folk och bestick
 
Besläktade ord: kollekt, kollegium, kollega, kollektor
Sammansättningar: bostadskollektiv, kollektivanställd, kollektivavtal, kollektivboende, kollektivtrafik, kollektivjordbruk, kollektivanslutning, kollektivisering, kollektivism

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordbok: "kollektiv", läst 2022-08-26