jungfru
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av jungfru | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | jungfru | jungfrun | jungfrur | jungfrurna |
Genitiv | jungfrus | jungfruns | jungfrurs | jungfrurnas |
jungfru
- kvinna som är oskuld (eller ogift)
- Synonymer: ungmö
- Besläktade ord: jungfrulig
- Sammansättningar: barnjungfru, jungfrubröst, jungfrubär, jungfrubörd, jungfrudok, jungfruflygning, jungfrufödsel, jungfrudans, jungfrufärd, jungfruhinna, jungfruresa, jungfrutal, jungfrutrana, jungfruår, järnjungfru, kammarjungfru, källjungfru, sjöjungfru, stiftsjungfru
- (ålderdomligt) (ungt kvinnligt) hembiträde
- Synonymer: piga
- (astrologi) person som är född i stjärntecknet Jungfrun
- (måttenheter) en äldre måttenhet för volymen 8 centiliter
- Varianter: jumfru
- (förbandsteknik, sjöfart) enklare talja för att spänna (ansätta, styva upp) vant (stag) på fartyg; träblock med tre hål för taljerep
- Etymologi: Av fornsvenska iungfru, (iunkfru, iumfru, jomfru, jonfru m.fl. stavningar), av medellågtyska junkvrouwe, junkvrowe (jämför tyska Jungfrau), bildat av junk / jung ("ung") + vrouwe / frau ("fru").
- Se även: Jungfru Maria
Översättningar
redigerakvinna som inte haft samlag