hank

Svenska

Substantiv

Böjningar av hank	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hank	hanken	hankar	hankarna
Genitiv	hanks	hankens	hankars	hankarnas

hankgärdsgård bunden med hankar

hank

1. ring eller ögla av till exempel ståltråd, vidja eller tygband varmed något upphängs (t.ex. rock, handduk) eller sammanhålles (t.ex. gärdsgård)

   Gärdesgårdens hank höll ihop de två störarna.

   Sammansättningar: hankgärdsgård, hankväska, livhank

   Fraser: hank och stör

2. eländig person

   Sammansättningar: trashank

Översättningar

ring eller ögla varmed något upphängs eller sammanhålles

• polska: pętelka ^(pl) f för upphängning