höst

Se även host och høst.

Svenska

Substantiv

Böjningar av höst	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	höst	hösten	höstar	höstarna
Genitiv	hösts	höstens	höstars	höstarnas

höst

höst

• uttal: hœstⓘ

1. (tidsuttryck) den årstid som följer en varmare period (sommaren) och kommer innan en kallare (vintern)

   Etymologi: Ordet finns belagt i språket sedan 1300-talets senare hälft som fornsvenska høster. I bildlig bemärkelse belagt i språket sedan 1648.

   Kohyponymer: sommar, vinter, vår

   Besläktade ord: höstas, höstlig

   Sammansättningar: förhöst, höstblomma, höstbudget, höstdimma, höstfärg, hösthimmel, höstkantarell, höstlov, höstluft, höstlöv, höstmanöver, höstmörker, höstrusk, höststorm, senhöst

   Se även tesaurus: Period

Översättningar

årstid mellan sommar och vinter

• arabiska: خَرِيف m (ḵarīf)
• armeniska: աշուն ^(hy) (asjun)
• belarusiska: восень f
• bokmål: høst ^(no) m
• bulgariska: есен ^(bg)
• danska: efterår ^(da) n
• engelska: autumn ^(en), (amerikansk engelska) fall ^(en)
• finska: syksy ^(fi)
• franska: automne ^(fr) m
• frisiska: hjerst
• färöiska: heyst n
• grönländska: ukiaq
• guaraní: araroguekúi
• hebreiska: סתו ^(he) m (stav)
• hindi: शरद् f (śarad), पतझड़ ^(hi) (patajhaṛ)
• isländska: haust ^(is) n
• italienska: autunno ^(it) m
• japanska: 秋 ^(ja) (あき ^(ja), aki)
• jiddisch: אָסיען m (osyen), האַרבסט ^(yi) n (harbst)
• koreanska: 가을 ^(ko) (ga-eul)
• kumykiska: гюз (güz)
• kurdiska: payîz ^(ku) f
• latin: autumnus m
• lulesamiska: tjaktja
• nederländska: herfst ^(nl) m
• nordsamiska: čakča
• nynorska: haust ⁽ⁿⁿ⁾ m
• occitanska: auton ^(oc) m
• polska: jesień ^(pl) f
• ryska: осень ^(ru) f
• slovakiska: jeseň ^(sk)
• spanska: otoño ^(es) m
• svensk romani: tamla
• sydsamiska: tjaktje
• tjeckiska: jeseň ^(cs) f
• tyska: Herbst ^(de) m
• ukrainska: осінь f
• ungerska: ősz ^(hu)
• vepsiska: sügüz'
• vietnamesiska: mùa thu ^(vi), thu ^(vi)