gurgel

Svenska

Substantiv

Böjningar av gurgel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gurgel	gurglet	gurgel	gurglen
Genitiv	gurgels	gurglets	gurgels	gurglens

gurgel n

1. (endast singular) ljud som uppstår när vatten flyter snabbt och ojämnt genom ett trångt utrymme
2. (vardagligt) bråk, gräl

Besläktade ord: gurgla, gurgling

Se även tesaurus: Oordning, Våldsamhet, Tvedräkt, Strid

Översättningar

gurglande ljud

• engelska: gurgle ^(en)
• tyska: Gurgeln ^(de) n

gräl

• tyska: Zänkerei ^(de) f