Se även gall.

Svenska redigera

Adjektiv redigera

Böjningar av gäll  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum gäll gällare  
Neutrum gällt
Bestämd
singular
Maskulinum gälle gällaste
Alla gälla
Plural gälla
  Predikativt
Singular Utrum gäll gällare gällast
Neutrum gällt
Plural gälla
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (gällt)?

gäll

  1. (om ljud) skarp, genomträngande, med hög frekvens
    1880: Niagara, ur: Samlade dikter. Förra delen, Johan Nybom:
    Allt levande så plötsligt undanvek,
    i denna dödens vilda jättelek,
    och satan skrattade så gällt i bergen,
    så att det skar och kylde genom märgen.
    Fraser: (konkreta) gäll röst
  2. (om färg) gräll och stickande, bjärt och skrikande; färgstark

Översättningar redigera

Substantiv redigera

Böjningar av gäll  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gäll gället gäll gällen
Genitiv gälls gällets gälls gällens

gäll n

  1. (historiskt) pastorat (omfattande ett en eller flera socknar)
    1985: Innan Alingsås blev stad: en västsvensk gränsbygds äldsta historia, Birgit och Peter Sawyer:
    I förteckningen över Alingsås gäll ur taxeringslängden till Älvsborgs lösen 1615 finns namnen på de borgare, som flyttat hit från Nya Lödöse.
    Sammansättningar: bondgäll, bönehusgäll, dekangäll, djäknegäll, kapellgäll, kaplansgäll, klockargäll, kyrkgäll, prebendegäll, predikogäll, prostgäll, prästgäll, regalgäll

Verb redigera

gäll

  1. böjningsform av gälla