socken

Se även söcken.

Svenska

Substantiv

Böjningar av socken	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	socken	socknen	socknar	socknarna
Genitiv	sockens	socknens	socknars	socknarnas

socken

1. tidigare kyrkligt och borgerligt territoriellt förvaltningsområde, som efterhand övergått i dagens kommuner och kyrkliga församlingar och i Sverige återinförda sedan 2016 som administrativa distrikt

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan Västgötalagen från 1200-talet, på fornsvenska sōkn, av fornnordiska sókn, av urgermanska *sōkniz. Besläktat med danska sogn, besläktat med gotiska sōkns ("undersökning, tvistefråga"). Rotbesläktat med söka.

   Sammansättningar: grannsocken, hemsocken, kyrksocken, obygdssocken, skogssocken, sockenallmänning, sockenbibliotek, sockenbo, sockenbud, sockenbudstyg, sockendräkt, sockengång, sockenkyrka, sockenlapp, sockenskola, sockenstuga, sockenstämma, sockentyg

   Se även: bygd, församling, härad, kommun, kyrksocken, landskommun, pastorat

Översättningar

Översättningar

• bokmål: sogn n, sokn
• engelska: parish ^(en)
• finska: pitäjä ^(fi)
• franska: paroisse ^(fr)
• latin: dioecesis
• nynorska: sokn
• portugisiska: paróquia ^(pt) f
• spanska: parroquia ^(es) f
• tyska: Kirchspiel ^(de) n, Sprengel ^(de) m, Gemeinde ^(de) f, Kirchenspiel n