flåbuse

Svenska

Substantiv

Böjningar av flåbuse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	flåbuse	flåbusen	flåbusar	flåbusarna
Genitiv	flåbuses	flåbusens	flåbusars	flåbusarnas

flåbuse u

1. † (ålderdomligt eller historiskt) person som i arbetet flår huden på döda kreatur och gräver ner deras kroppar (för att dessa inte är lämpiga till föda)

   1862: Berättelser ur svenska historien/Gustaf II Adolf, Anders Fryxell:

   Savelli lemnade dock icke hästarna tillbaka åt deras egare, utan afslutade öfverenskommelse med stadens flåbuse, att denne fick rättighet slagta dem mot en afgift af sex skilling för huden.

   Synonymer: rackare

   Jämför: nattman

2. (vardagligt) grym och rå person