fimbulvinter

Svenska

Substantiv

Böjningar av fimbulvinter	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fimbulvinter	fimbulvintern	fimbulvintrar	fimbulvintrarna
Genitiv	fimbulvinters	fimbulvinterns	fimbulvintrars	fimbulvintrarnas

fimbulvinter

1. hård och kall vinter
2. (nordisk mytologi) vinter som varade i tre år utan någon sommar och var ett tecken på att ragnarök var i antågande

Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1887, av isländska fimbulvetr, sammansättning av fimbul- ("jätte-") och vetr ("vinter").

Översättningar

Översättningar

• bokmål: fimbulvinter ^(no) m
• engelska: Fimbulwinter ^(en)
• fornnordiska: fimbulvetr m
• isländska: fimbulvetur m
• tyska: Fimbulwinter ^(de) m