femfemma

Svenska

Substantiv

Böjningar av femfemma	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	femfemma	femfemman	femfemmor	femfemmorna
Genitiv	femfemmas	femfemmans	femfemmors	femfemmornas

femfemma u

1. (ålderdomligt, nedsättande) person som inte kan straffas på grund av bristande själsförmögenheter; idiot, dåre

   Etymologi: Efter 5 kap. 5 § i 1864 års strafflag, som upphävdes 1965.

   Jämför: femma, femetta