förvridning

Svenska

Substantiv

Böjningar av förvridning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förvridning	förvridningen	förvridningar	förvridningarna
Genitiv	förvridnings	förvridningens	förvridningars	förvridningarnas

förvridning u

1. det att förvrida, deformering genom alltför mycket vridning

   1945: Teknisk Tidskrift:

   Ett riktigt svetsningssätt tillämpas för undvikande av förvridningar o.d. hos konstruktionerna.

   1919: Läkarebok, Henrik Berg:

   När dessa förvridningar av kroppen nå en hög grad av våldsamhet och patienten samtidigt utstöter skrik och ångestrop, få vi bilder, som fullkomligt svara mot forna tiders beskrivningar på besättelse av djävulen.

   1880: Språkets makt öfver tanken, Esaias Tegnér:

   Ett lyckadt rim till en politisk persons namn, eller en i något hänseende träffande förvridning däraf, kan få betydelse för hela landets offentliga mening.

   Sammansättningar: ansiktsförvridning, namnförvridning, ordförvridning

   Se även tesaurus: Vanprydnad, Fulhet, Missriktning, Försämring, Vanställning, Missledning

   Se även tesaurus: Misstydning, Tvetydighet, Tankefel, Snedd, Överföring, Formvidrighet

   Se även tesaurus: Lutning, Löshet, Olikhet

Översättningar

det att förvrida, deformering genom alltför mycket vridning

• tyska: Verdrehung ^(de) f, Verzerrung ^(de) f