drösa

Svenska

drösa

(om mindre bitar) falla okontrollerat och rikligt (likt frömjöl eller flingor)
1920: Lanthushållning, sida 194, Johan Fredrik Hallenborg:
Den har ganska långt, smalt ax med kort och fyllig, lätt drösande kärna samt ett tämligen långt, svagt strå.

Vid torr väderlek börjar linet ibland drösa vid skörden och vid uppsättningen till torkning, vilket drar med sig fröförluster.

1951: Raggen, det är jag det, Gunnar Widegren:
Märkvärdigt, att folk inte vill ha pengar, när det dröser över dem.

2016 (8 nov): Winston Churchills hemliga leksaksverkstad (Ny Teknik):
Visserligen drösade tyska bomber ner över London och andra städer, men [...]

Vanliga konstruktioner: drösa i, drösa igenom, drösa ner, drösa ut
(drösa in) välla in okontrollerat (i rikliga mängder)
2019 (13 nov): Grunden Bois fortsätter visa vägen (ETC Göteborg):
En sån här kväll dröser det in människor.
(vardagligt) vara överflödig, ligga i stora drivor till ingen nytta
1974: Byamän, sida 110, Per Emanuel Nilsson-Tannér:
Den ligger å drösar i stora högar!
(om mindre bitar) strö över utan större noggrannhet (i rikliga mängder)
Drös över rikligt med gräslök.

Jämför: strö, strössla
(matlagning) strö rikligt med grovt salt på alla sidor (av en fisk)
2012 (10 sep): Konfiterad torsk med portvinskokta svampar och rötter (Dagens Nyheter):
Drösa fisken: Salta den runtom.

Etymologi: Belagt i svenskan sedan 1895.^[1] Jämför norska drysja och daanska drysse.

Jämför: dråsa, ösa

falla okontrollerat och rikligt (likt frömjöl eller flingor)

välla in okontrollerat (i rikliga mängder)

vara överflödig, ligga i stora drivor till ingen nytta

strö över utan större noggrannhet (i rikliga mängder)

strö rikligt med grovt salt på alla sidor (av en fisk)