Se även räcka.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av racka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ racka rackan rackor rackorna
Genitiv rackas rackans rackors rackornas

racka u

  1. (om (hus)djur, främst hundar och katter) kräk
    Etymologi: Av fornsvenska rakke, av fornnordiska rakki.
    Sammansättningar: byracka, hundracka, kattracka

Översättningar redigera

Verb redigera

Böjningar av racka  Aktiv Passiv
Infinitiv racka rackas
Presens rackar rackas
Preteritum rackade rackades
Supinum rackat rackats
Imperativ racka
Particip
Presens rackande, rackandes
Perfekt   (rackad)?

racka

  1. fästa med rack (vid rån)
 
Se även: racka ner